Börjar känna lätt panikkänsla i kroppen. Har läst om åskovädret som drar fram över Sverige. Hör nu hur det börjar mullra längre bort. Direkt sätter flyktkänslorna in. Vill bara slåss, gråta, skrika, gömma mig och inte finnas. Är ensam hemma med barnen. Ingen bra kombo alls...
Och maten då? Hur går det med den? Ja, käpprätt åt skogen. Har man problem så har man, och är man en matmissbrukare som definitivt inte är frisk från sitt missbruk så är det det första som får stryka på foten när man mår dåligt. Hetsätning, tröstätning, smygätning. Nu har vi semester ihop och då kan jag inte moffa som vanligt. Men då blir det istället "vanlig" mat som äts i mängder. Fick en kommentar imorse om att jag nog gått upp en del. Har med flit inte ställt mig på vågen, just för att jag vet att jag gått upp och ser jag resultatet så är risken enorm att jag vräker i mig ännu mer.
Fy för den lede vad trött jag är på mig själv.
17 juli 2007
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)